“Improvisation förutsätter tillit, att man kan föreställa sig rummet och befinna sig i det på samma gång.”
(ur min masteruppsats Vävskäl, anledning till komposition)
Pågående
Sedan 2013 röstimproviserar jag regelbundet med tonsättare/pianist Ellen Lindquist, Trondheim. Ett arbete över tid och rum.
Senast
Ett årligt återkommande konstprojekt som äger rum på Gamle Helset Gård i Stadsbygd / Fosen, Norge. Detta år var vi 8 konstnärer, från flera olika länder, med olika bakgrund och inriktning, som under veckan arbetade utifrån temat “spår”, spor, på norska. Vi jobbade var och en för sig, men gled även in varandras projekt och hittade nya och ibland oväntade samarbeten. Förutom att arbeta fram en rumslig installation i landskapet, medverkade jag i tonsättare Ellen Lindquists platsspecifika klangutforskande. Tillsammans med konst-hantverkare Ingrid Becker utgjorde vi tre en tillfällig improvisationstrio; handens arbete (pilflätning och hammarslag), brus och ton från skifferplattor och glas, och min röst.
Improvisation i komponerat förlopp, i Ljud av tänkande händer, Almedalsbiblioteket, Visby, april 2015.
Münster, Westfalenstipendium 2014
Poesifestival, Roxy, 18 maj 2014
Poeten Christer Boberg läser sin dikt Telegonin och jag röstimproviserar till. Klockrent!
Urban improvisers/rösträtt, Voices from the underground, konstnärligt undersökande projekt av Monica Sand och Ricardo Atienza, 2011
Ankurbeln, 2010
Ljud/rörelseimprovisation för röst, kohorn och vingar, i samarbete med Thommy Wahlström, sopransaxofon och Wolfgang Weiser vingar, med utgångspunkt i konstnären Monica Sands Pendelexperiment och installation av en gunga i Sankt Jakobs kyrka, Stockholm, januari 2010. Ankurbeln betyder igångsätta och anspelar på öppningen av konstprojektet, men också på det nya året.
Sjungandes/kulandes på gungan i kyrkorummets mitt blev jag en pendlande ljudvisare. Klanger och rörelse skapade tillsammans en sinnlig upplevelse av kyrkorummet.
Ljudskulpturen Lyssna inåt, 2009
Den keramiska skulpturen utformades och tillverkades av keramiker Henny Linn Kjellberg utifrån min grundidé om ett abstraherat lyssnande öra. En högtalare inuti spelar kontinuerligt en inspelad improvisation av mig, Anna E Weiser, sång och Thommy Wahlström, sopransaxofon. Snickeri och smide är designat av mig i samarbete med snickare Joakim Klint.
