Ljud av tänkande händer/ Sounds of Thinking Hands

skapande sv.v-21
Lars Linna, flöjt, Anna Linnea Liljeholm, teckning, Nils Ossman, kontrabas. Foto: Staffan Enström & Richard Åstedt.

 

En konsert för tecknande ton och rörelse SE BILDSPEL HÄR

Uruppförande Almedalsbibliotekets foajé, Visby, den 21 april, 2015

Lyssna här till ett kortare sammandrag av inspelningen från detta konserttillfälle:

 

Ljudet av pennans rörelse mot arket, ytan, utgör den musikaliska utgångspunkten i detta konstämnesöverskridande kompositionsprojekt där musiker möter tecknare och dansare i gemensam kammarkonsert.

Idé, komposition, instudering, produktion samt röstimprovisation: Anna E Weiser

I samarbete med medverkande:

Anna Linnea Liljeholm (textilkonstnär), teckning och kostym                                             Hanna Bylund (mimskådespelare/dansare), rörelse                                                                 Lars Linna (musiker Gotlandsmusiken), flöjt                                                                                  Nils Ossman (musiker Gotlandsmusiken), kontrabas                                                               Elina Ericsson (målare/poet), måleri

Produktion i egen regi, med stöd av Ax:son Johnssons stiftelse, Almedalsbiblioteket, Kultur- och fritidsförvaltningen Gotland, Gotlandsmusiken Länsmusiken på Gotland.

Verket bygger på tvärkonstnärlig samverkan och improvisation utifrån komponerat förlopp. Varje konstnär arbetar med utgångspunkt i det egna unika uttrycket!

..ljudande mötet mellan linje och yta, för att sedan följa linjens, strängens, improvisation vidare… genom ark, luftpelare och resonanskroppar, lager från lager, via spinn, ut i rummet, bortom det hörbara, bortom glaset, husfasaden… men hålla förloppet i kontakt med lyssnandet. Ett musikaliskt utforskande av möte mellan yta och linje, mellan membran och sträng, mellan vara och göra… och höra.
Elina Ericsson, målare. Foto: Staffan Enström & Richard Åstedt
Elina Ericsson, målare. Foto: Staffan Enström & Richard Åstedt

Centralt för konserten är “Skrivpulpetinstrumentet”, byggt av snickare Joakim Klint efter min idé. Det musikaliska materialet utgår från ljuden av tecknandet, som akustiskt förstärks med hjälp av instrumentets resonanslåda.

Tänkande händer
Foto: Staffan Enström & Richard Åstedt

 

Samspel bortom det hörbara satt i relief till ett samhällsklimat som betonar vikten av mätbarhet, tillgänglighet och synbarhet, blir kraftfull.

Hanna Bylund dansar ett “verk i verket”, Svira blå, med kostym tillverkad och formgiven av Anna Linnea Liljeholm utifrån min ljud-, material- och rörelsekompositoriska grundidé.


skapande färg-36
Foto: Staffan Enström & Richard Åstedt
Publiken medverkar

Bibliotekarie Christer Boberg öppnade konsertkvällen med diktläsning, vackert anknutet till tänkande händer.

Publikens kollektiva skriv- och tecknarakt inledde konserten. Alla hade försetts med papper och penna och under ca fem minuter skrev/tecknade alla under gemensam tystnad, lyssnande. 

Dryga sjuttio personer sitter i publiken, den yngsta fem och den äldsta bortåt nittio, (att nå hela det åldersspannet är en skatt…), djupt koncentrerat tecknande, skrivande, och samtidigt lyssnande, till ljuden av egna och varandras tänkande händer. När de många pennorna rör sig vant över pappersarken är det starkt, poetiskt, musikaliskt.

– Tack att vi fick medverka (!), sa flera ur publiken till mig efteråt.

Ja, tack, att ni alla medverkade! Hur ofta får man uppleva så många människors så koncentrerade lyssnande till det tystaste…

Instrumentet

Ljud av tänkande händer är helt akustiskt uppbyggd, inga mikrofoner, och utgår från min tillit till det vidgade lyssnandet. Det kan låta självklart, men jag vet inte hur många gånger jag fått de kritiska frågorna (även från mig själv…):

– Behöver du verkligen ingen förstärkning, kommer verkligen alla att höra?

Som ”Världens enda, och vackraste Skrivpulpetinstrument”, presenterade jag verkets specialdesignade/byggda skrivbord för publiken. Eftersom konserten skulle bygga på ljud från tecknande, och jag inte ville använda elektronik, skissade jag på ett skrivbord som samtidigt kunde fungera som resonanslåda med ljudhål riktade mot publiken. Snickaren Joakim Klint tog skissen vidare och utformade och byggde verkets ”huvudinstrument”. Anna Linnea Liljeholm angav måtten, så de skulle passa just hennes favoritpappersark.

Foto: W. Weiser
Foto: W. Weiser
IMG_0202
Foto: Joakim Klint
IMG_0189
Foto: Joakim Klint
 Material

Materialen är nogsamt valda i alla mina projekt. För mig handlar existens om möte med omgivande material, och komposition om att ordna klangers materialitet. I konsertverket återfinns bland annat björk, papper, lin, silke, krita.

Bakgrund

I ett alltmer digitaliserat samhälle, är vi många som inte längre dagligen håller  i en penna, som knappt håller något i våra händer alls. Vi pekar, trycker och drar utan finmotorisk utmaning. Kan vi hålla av, vara nära och hålla om när våra fingrar inte greppar om komplexa helheter och sammanhang?, undrar jag…

The Thinking Hand, Existential and Embodied Wisdom in Architecture, är titeln på en bok skriven av den finska arkitekten Juhani Pallasmaa (utgiven första gången 2009) som jag burit med mig sedan jag arbetade med mitt examensprojekt Vävskäl 2160 silkessträngar i rum. Jag använde mina år på masterutbildningen komposition intermedia vid KMH (2010-12) till att djupdyka i det som kan uppstå om man byter ut ordet Architecture, som i boktiteln, mot musik, och samtidigt behåller länken till rum och rumslighet kvar… Länken, i min konstmusikaliska tolkning, blev en silkestråd mellan membran, och skärningspunkten själva mötet mellan linje och yta, handens verk, hantverket, blev övergången mellan förnimbart och greppbart. Musikaliskt bortom det hörbara, ett Vävskäl i rum.

Denna gång ville jag utgå från det ljudande mötet mellan linje och yta, för att sedan följa linjens, strängens, improvisation vidare… genom ark, luftpelare och resonanskroppar, lager från lager, via spinn, ut i rummet, bortom det hörbara, bortom glaset, husfasaden… men hålla förloppet i kontakt med lyssnandet. Ett musikaliskt utforskande av möte mellan yta och linje, mellan membran och sträng, mellan vara och göra… och höra.

Tack alla medverkande som så oerhört väl gestaltat detta genom era unika konstnärliga uttryck!